Det ideella engagemanget i Sverige är mycket stort och består av en mångfald av föreningar, idéburna organisationer, grupperingar, initiativ och individer. När det talas om ideellt engagemang brukar en rad begrepp och termer användas, som exempelvis det civila samhället, folkrörelser, social ekonomi, idéburen organisation och ideell verksamhet. Någon entydig definition på dessa begrepp finns inte. Istället används begreppen utifrån sitt sammanhang och varje förening och organisation definierar själva sin verksamhet.

I denna ordlista har vi valt att i huvudsak utgå från begreppssammanställningen i ”Överenskommelsen mellan regering, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting” från 2009.

Det civila samhället

Kan enkelt beskrivas som att människor lever tillsammans, tar hand om och hjälper varandra utan inblandning av myndigheter.

Det civila samhället kan förklaras som en arena eller sektor, skiljd från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilka människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen.

En skillnad kan göras mellan det formella resp. det informella civila samhället. Det formella civila samhället består av föreningar och frivilligorganisationer. Det informella civila samhället däremot är frivilligt arbete som inte bedrivs i någon organiserad form utan utförs av till exempel släktingar, grannar eller arbetskamrater. En stor del av det ideella arbetet som utförs i Sverige består just av denna typ av insatser.

Frivilligt arbete/ideellt arbete

Arbete och insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat och på fritiden. Innefattar många olika slags insatser och kan, men behöver inte, förknippas med medlemskap i en organisation/förening. Ideellt arbete används ofta synonymt med begrepp som frivilligt arbete och volontär.

Volontär

Volontär är en person som erbjuder frivilliga tjänster, utan att kräva någon betalning. Oftast är arbetet organiserat genom en frivilligorganisation.

I Sverige kallas volontärer ibland för frivilliga, ideella eller aktiva medlemmar.

Idéburna organisationer

Bildas kring ett värde, en idé och syftar inte till ekonomisk vinst, men kan ge ekonomiskt överskott. Har generellt någon form av mer allmänskligt syfte. Idéburna organisationer ska vara fristående från stat och kommun. Idéburna organisationer kan vara ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, ekonomiska föreningar och aktiebolag.

Förening

Öppna sammanslutningar där antalet medlemmar varierar och där medlemmarna verkar för de mål som anges i föreningens stadgar. Gemensamt för föreningar är också att det är medlemmarna som styr föreningen och att varje medlem har en röst.

Ideell förening

Ideell innebär att verka utan vinstintresse. För att bilda en ideell förening krävs det stadgar och att en styrelse valts. Det finns inte någon allmän lagstiftning om ideella föreningar, men näringsdrivande ideella föreningar ska registreras i handelsregistret.

Ekonomisk förening

Den ekonomiska föreningen syftar till att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna deltar i verksamheten till exempel som producenter, konsumenter eller leverantörer.

Folkrörelse

Beskriver grupperingar av stora och etablerade organisationer som finns på olika nivåer i samhället, både lokalt, regionalt och nationellt. Dessa organisationer är demokratiskt uppbyggda, hållbara och har en samhällsförändrande ambition. Även yngre och mer nätverksbaserade rörelser kan inkluderas i begreppet. I Sverige finns det en mängd olika folkrörelser som exempelvis idrottsrörelser, miljörörelser, nykterhetsrörelser och religiösa rörelser.

Socialt kapital

Vanligtvis benämningen på de egenskaper vid sociala relationer som gör att människors samverkan grundas på tillit. En effekt av socialt kapital är att människor ömsesidigt litar på varandra och samverkar i positiv anda, vilket är till fördel för samhället och inte minst den politiska demokratin.

Ett sätt att skapa sådana relationer i det moderna samhället är medverkan i gemensamma aktiviteter, såsom aktivt medlemskap i olika typer av sammanslutningar. I samhällen med litet socialt kapital har det, menar man, varit svårt att bygga upp en medborgarandra och därmed fungerande institutioner (Nationalencyklopedin, 2010).

Social ekonomi

Organiserad verksamhet som främst har samhälleliga mål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Socialt företag & sociala arbetskooperativ

Det som kännetecknar ett socialt företag är att fokus ligger på att integrera människor som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete på ordinarie arbetsmarknad. Sociala företag återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. Ett viktigt fokus är delaktighet för medarbetarna. Detta kan ske genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. Sociala företag är fristående från offentlig verksamhet.

De flesta sociala företag är organiserade som sociala arbetskooperativ. Det innebär att de följer de kooperativa principerna om demokrati och deltagande. De som arbetar i kooperativ är medlemmar och äger tillsammans sitt företag. Sociala arbetskooperativ används ibland synonymt med sociala företag (Tillväxtverket, 2010).

Frivilligcentral

Är ett informationskontor och en kontaktpunkt mellan människor som önskar göra frivilliga insatser för enskilda eller organisationer och de som har behov av att få del av frivilliga insatser. Tanken är att centralen ska fungera som ett komplement till den offentliga och privata sektorn (Frivilligcentralerna – En väg att engagera sig).

Socialt utanförskap

Beskriver en situation där människor eller grupper av människor står utanför viktiga delar av samhället som till exempel arbetsmarknad, föreningsliv, politiska organisationer, m.fl.

Egenmakt/empowerment

Egenmakt brukar användas för att beskriva det engelska begreppet empowerment och handlar om att ha möjlighet, kunskap, självförtroende och kraft att påverka såväl sin egen vardag som samhället i stort, både som individ och tillsammans med andra.

Stiftelse

En stiftelse har, till skillnad från en förening, ett specifikt ändamål och till detta ändamål knutna tillgångar. Det som styr verksamheten är själva ändamålet för stiftelsen. En styrelse eller en förvaltare måste ha tagit på sig ansvaret att förvalta stiftelsens tillgångar.